Pedagog bloggar om boyd, och MIK i skolan

Ola Nilsson, pedagog och bloggare på Pedagog Trelleborg, har skrivit en längre text utifrån en omtalad föreläsning i våras av den amerikanska teknikforskaren och debattören danah boyd. Jag tycker texten är mycket läsvärd och den bör vara såväl matnyttig som tankeväckande för flertalet av dom som arbetar kring MIK, digital källkritik och liknande. boyds föreläsning/essä har jag refererat tidigare här på bloggen. Nilssson går igenom en rad av de utmaningar som skolan och lärarna står inför, utifrån boyds frågeställningar. Till stora delar handlar det om att förstå hur komplext det nya informationssamhället, inkl. de sociala mediernas funktioner, har blivit, och hur detta samspelar med frågor kring kritik resp. tillit, och den nu alltmer diffusa gränsen mellan information och desinformation (det hänger mycket på sammanhang, intention m.m.). Det finns f.ö. idag bra material som illustrerar dessa mekanismer, exempelvis First Drafts scheman (som jag brukar använda på föreläsningar/workshops) som på ett helt annat vis ger analytiska ingångar jämfört med exempelvis traditionella källkritiska checklistor.

Alla deltar vi, vare sig vi vill eller inte, i uppmärksamhetsekonomin med dess olika logiker, och många har lärt sig spela på dessa. boyd menar att en väg framåt är att satsa på att stärka våra (elevernas) kognitiva förmågor, inte minst för att man ska lära sig hantera sina egna bias-mönster, t.ex. konfirmationsbias (och lära sig att lyssna på andra). Det handlar alltså om att motarbeta sin egen mottaglighet för manipulation, och att ha insikter i hur grupptillhörighet påverkar oss, samtidigt som man måste ha förmåga att identifiera felaktigheter och försök till manipulation i budskap/argument, och försöka kartlägga avsändarens/källans tillförlitlighet, position m.m. Källkritik närmar sig alltmer den bredare formen av kritiskt tänkande/förhållningssätt, häri ingår kunskap om retorik, argumentationsanalys, logiska falluckor, propagandans arbetssätt och liknande. Samtidigt behövs kunskap i sådant som sökkritik och informationssökningskompetens (lateral granskning är en god ingång), och hur de samtida medieekosystemen ser ut. boyd/Nilsson tar även upp frågan om hur ”alternativa fakta”, pseudovetenskap, konspirationsteorier och andra kontroversiella frågor egentligen ska hanteras i undervisningssituationen. En diskussion som jag själv anser vara viktig och som behöver utredas mer, forskning pågår. Här tydliggörs behovet av en viss grad av ”science literacy” (med frågor som Vad är egentligen ett forskningsläge? Hur fungerar det vetenskapliga samtalet?) som jag skrivit om tidigare. Nilsson har länkar till flera andra intressanta och relevanta texter som kan rekommenderas.

Nilsson avslutar med en efterlysning på satsningar på dessa områden inom skolan, inte minst i form av fortbildning för lärarna. Samt några förslag om hur skolan skulle kunna arbeta kring dessa frågor. Naturligtvis handlar det till stora delar om tid, resurser, prioriteringar, men jag tror man kommer en bit på vägen bara genom att lyfta dessa frågor, fundera och diskutera. Som Nilsson påpekar så handlar det inte sällan om att integrera nya perspektiv i redan befintlig undervisning. Man kan anknyta till den kunskapsöversikt av Nygren/Brounéus om didaktiska ansatser kring digital källkritik som jag skrev om här för ett tag sedan.

Nilssons avslutning:

”Vad bör göras?

Lärare bör få fortbildning kring dessa frågor och avsatt tid till att fördjupa MIK-kompetenser utifrån sina respektive ämne. Vad som blev ytterst tydligt förra året var att dessa frågor inte direkt uppmärksammas, vid introduktionen av de reviderade läroplanerna med digitaliseringsskrivelser så handlade i princip all debatt om de få punkterna som handlade om programmering och väldigt lite om källkritik och relaterade mål som numera ingår i princip alla kurser. Det är också min erfarenhet att det är där huvudfokus av fortbildningar har legat runt om i Sverige och det räcker ju egentligen att titta på att Skolverket turnerar landet runt och pratar och håller kurser kring programmering. Var är MIK-turnén? Detta är ett problem, vi har en lärarkår som till största delen inte är uppvuxna med internet, en hel del som inte själva använder sociala medier och många som inte har någon direkt koll på nätkulturer. Hur ska dessa lära eleverna dessa MIK-förmågor? Kanske ska man börja på att fokusera på det som skolan redan är duktig på, det vill säga språk och vetenskap och bygga därifrån?

Förslag till skolan i all ödmjukhet (i punktform)

• Att ha Åsa Wikforss faktaresistenstest som målbild, kan eleverna ändra åsikt kring något när de presenteras för överbevisande fakta eller argumentation är mycket vunnet.
• Att låta eleverna öva på att identifiera sina egna bias och förutfattade meningar. Varför tror eleverna som de tror?
• Att låta eleverna öva på och identifiera argumentationsknep, logiska felslut och öva retorik för att kunna känna igen påverkan.
• Att låta eleverna öva både källkritik och källtillit, allt behöver inte googlas och utvärderas och har man internaliserat ett antal goda källor för olika typer av faktafrågor är det bra.
• Att låta eleverna arbeta mer lateralt än vertikalt vid avgörande om en källa är tillförlitlig.
• Att lära eleverna att de själva kan välja vilken typ av sammanhang de vistas i på nätet och att de kan moderera sitt flöde så de slipper möta sådant de mår dåligt av och att de kan försöka undvika att vistas i hatiska sammanhang.
• Att lära eleverna hur sociala medier, sökmotorer och Youtube fungerar och vilken effekt de har på samhället och samhällsdebatten.
• Att låta eleverna lära sig effektiv informationssökning med tillhörande sökkritik.
• Att försöka se MIK-komponenterna som en process som hör ihop, det går inte att skilja själva informationssökningen från källkritiken.
• Att se detta som en del av skolans jämlikhetsuppdrag.
• Att försöka att inte se detta som ett extramoment som läggs ovanpå utan något som bör integreras i den normala undervisningsprocessen.
• Att iaktta försiktighet vid introduktion av kontroversiella ämne och stoff och ha tänkt igenom sitt tillvägagångssätt innan.”